Försöksverksamheten ’Skola utan timplan’, SUT

Under 90-talet genomfördes en rad stora förändringar i styrningen av den svenska skolan. Huvudmannaskapet flyttades från stat till kommunerna. Den nuvarande läroplanen infördes 1994, och därmed försvann detaljregleringen om hur undervisningen skulle bedrivas och vilket stoff som skulle avhandlas. Läroplanen följdes också 1997/98 av ett målrelaterat betygssystem.

Utvecklingen har gått mot en skola med allt mer individualiserade former, anpassade efter varje elevs behov och förutsättningar. Samtidigt finns en del av regelstyrningen kvar i form av den sk timplanen, som styr hur många timmars undervisning alla elever får i respektive ämne under sin grundskoletid. Att ha ett system som styr undervisningen till ’samma för alla’ när målen är baserade på individen rimmar illa. Utbildningsdepartementet erbjöd därför under år 2000 kommuner/grundskolor att delta i en 5-årig försöksverksamhet kallad ”Skola utan timplan”.

Försöksverksamheten innebar frihet från den nationella timplanens indelning i tid per ämne, men eleverna garanteras fortfarande 6665 timmars undervisning under sin grundskoletid. Hur dessa timmar fördelar sig mellan olika ämnen styrs istället efter den enskilde elevens behov för att nå de uppsatta målen i läro- och kursplanerna. Totalt har 80 kommuner deltagit i försöksverksamheten. Helsingborgs kommun valde att ingå i försöksverksamheten med samtliga grundskolor.

Timplanedelgationen, som har lett försöksverksamheten, lämnade 2005 sitt slutbetänkande där man förslår att den nationella timplanen avskaffas för grundskolan. I avvaktan på riksdagens beslut  i frågan har försöksverksamheten förlängts till 30 juni 2007 för de skolor som ingått i projektet.

Försöksverksamheten har följts av ett flertal olika forskare. Resultaten visar att i de skolor som ingår i försöksverksamheten har det utvecklats olika sätt att använda tiden mer flexibelt. Det har skett en ökad målorientering, en konsekventare utvärdering och en positiv utveckling av arbetssätt som lett till ökat elevinflytande. Betygsresultaten har utvecklats mer positivt än i övriga skolor. (Källa: Skolverkets lägesbedömning 2005)

SOU 2005:101 Utan timplan - för målinriktat lärande