Rss Raus Planterings skola

Årskurs 2 arbetar med färg och form

Thu, 16 Feb 2012 15:47:28 GMT

I årskurs 2 på Raus Planterings skola arbetar vi mycket med färg och form just nu. Eleverna uppskattar bildundervisningen mycket, och upplever att de lär sig mycket.

"Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet."

Ur Läroplan för grundskolan 2011

Så här tycker eleverna i år 2 om bilden

- Jag tycker om bilden för att det är roligt.

- Det är roligt att göra bilder, man kan göra en bild till sin kompis.

- Jag tycker om mina bilder, de blir fina.

- Jag tycker att bild är roligt för att jag blir stolt över mig själv och för att det är enkelt.

- Bild är jätteroligt för att man lär sig mycket av det man har målat.

- När man lägger allas bilder på väggen så blir det fint.

Vattentema i årskurs 3

Tue, 14 Feb 2012 10:05:14 GMT

När årskurs 3 på Raus Planterings skola jobbar med vatten, blir det både experiment, filmvisning och växter på burk.

I vårt arbete med vatten fick vi inspiration från boken ”Blött, sött och salt. Allt om vatten” av Kristin Dahl och Malin Hardestam. Jag som lärare läste högt för eleverna och de fick rita bilder från det som blev läst. Det blev allt från en vattenmolekyl till rymdraketer som ser ner mot jorden och vattnets kretslopp.

Från boken hämtade vi också några experiment som eleverna utförde, det var till exempel att se vad som kunde flyta i vatten och hur smaken kan lura oss när vi har haft sötat vatten i munnen och sedan dricker vanligt kranvatten direkt efter.

Som en annan inspirationskälla använde vi www.ur.se där vi såg små korta filmer om vatten och andra roliga experiment som vi kunde utföra. Vi hade många och bra diskussioner om varför det kunde vara på ett visst sätt och eleverna tyckte att det var spännande.

Ett experiment som vi gjorde var Lavalampan. Vi fyllde en burk eller en flaska med färgat vatten och sedan hällde vi på matolja. Sen lade vi ner en brustablett och fick se något häftigt! (se bilderna).

Vi har också gjort mini-kretslopp i burkar. Vi planterade en liten grön växt i jord i en burk, vattnade och skruvade på locket så det blev helt tätt. Nu får växten klara sig med den jord och det vatten som finns i burken. Eleverna får se hur vattnet cirkulerar: avdunstning från bladen blir till vattenånga som blir till kondens på glaset och sedan rinner ner i jorden och vattnar växten. Så här fungerar det i naturen också. Eleverna tycker det är roligt att se hur det ser ut i burkarna varje dag och tycker ibland att växterna ser vissna ut eller att de har vuxit.

Samtidigt som vi pratade om kretsloppet pratade vi även om vattnets olika faser och varför vi kan ha alla tre formerna av vatten på jorden.

Många känslor vid poetbesök på Raus Planterings skola

Wed, 01 Feb 2012 10:40:33 GMT

Under några dagar i januari har eleverna på Raus Planterings skola fått besök av poeten Mårten Melin. Mårten har pratat om dikter och läst dikter för eleverna. De äldre barnen har också fått prova på att skriva egna dikter.

Det är lite fnissigt och pirrigt i årskurs 4 när Mårten Melin kommer in. Men ganska snabbt förändras stämningen och barnen lyssnar uppmärksamt på Mårten.

- Dikter behöver inte vara svåra, säger Mårten. De kan vara enkla, roliga, finurliga och kanske lite läskiga.

För att illustrera läser Mårten upp några dikter ur sin egen bok Du är ett moln. Han läser också en dikt av Sonja Åkesson; Nej. Eleverna skrattar. Är det där en dikt?!

Ja, vad är en dikt egentligen? Mårten ställer frågor som får eleverna att fundera. En dikt kan vara en tanke eller en känsla. Man kan skriva om allt!

- Dikter får oss att tänka och känna; så där känner jag också, eller, så där är det inte för mig. Läsaren tänker på det som den vill tänka på, det som är viktigt för just den personen.

Efter en stunds dikt-prat är det dags för eleverna att prova på att skriva själva.

- En dikt behöver ingen början eller nåt slut. Det är bara kärnan i mitten - den som förmedlar känslan - som är det viktiga, säger Mårten.

Det är skolans bibliotekarie Eva Néstenius som bjudit in Mårten.

- Det här är ju jättetrevligt, och eleverna tycker det är kul. Syftet är förstås att visa barnen att poesi och dikter inte behöver vara något märkvärdigt och svårt. Sen är det ju trevligt att de gillar det också.

Eleverna tar uppgiften att skriva egna dikter på stort allvar. De tänker och skriver. Efteråt frågar Mårten om någon vill läsa upp sina dikter. Först vill ingen, sen sen lossnar det, och efter en stund vill många läsa upp.

Mårten avslutar dagens poesi-lektion med en uppmaning till eleverna att fortsätta skriva.

- Så här enkelt är det! Ni har så mycket i er som ni kan skriva dikter om, så gör det!

Några dikter från årskurs 4

Världen är en stor boll.
Världen är full av vatten.
Världen är full av djur.
Jag är en stor boll.
Jag är full av vatten.
Jag är full av djur.

Jag är kär.
Fast den som jag är kär i vet inte.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Ska jag berätta, men jag vågar inte...
Vad ska jag göra?
Jag behöver hjälp.
Kärlek...

Förra veckan.
Det var då det hände.
Det var då min farfar dog.
Min pappa är jätteledsen men det går över snart.
Och då blir det bra.
Det kändes jättesorgligt.

Att spela bandy inför proffs.
Rädda mål från bollar.
Det känns bra.
Spela inför tusentals folk.
Det ska bli sant.
Läskigt, men ändå kul och roligt.
Jag vågar inte riktigt, vet jag, men jag ska, och jag vill.
Det ska hända.
Det ska kännas bra.
Jag längtar!
Kan inte tiden gå fort?
Jag vet att om jag vill att tiden ska gå fort, måste jag har roligt.
Ananrs känns det som en evighet.

Bredd av ämnen när år 4-6 har elevens val

Fri, 20 Jan 2012 14:59:36 GMT

Under höstterminen - med avslutning i januari - har årskurs 4-6 på Raus Planterings skola haft elevens val. Ämnena de fått välja mellan är teknik, textilslöjd, webb-svenska, skrivarverkstad, engelska, matte och religion.

Skrivarverkstad

I skrivarverkstaden är det lugn stämning. Flitens lampa lyser och elevernas pennor raspar mot skrivpappret. Från grupprummet bredvid hörs knattrandet av fingrar mot en dators tangentbord.

Eleverna börjar med att skissa på en planeringsmodell för sin berättelse. Här antecknar de genre, vem historien ska handla om, var och när handlingen är förlagd, komplikation och händelser, lösning på problemet och eventuell Coda.

- Coda är liksom lärdomen av historien, förklarar en pojke i årskurs 6. Om man vill ha ett budskap i sin berättelse. Men det har inte jag.

Tanken med skrivarverkstaden är att eleverna ska få bättre flyt i sitt berättande, och skriva lite längre och får historien att gå framåt. Till sin hjälp har de bland annat tidsord uppsatta på väggen i klassrummet; sen, när, varje dag, i ögonblicket, i morgon.

- Vi skriver narrativa texter. Det betyder att det är en påhittad berättelse.

Experiment i NO

I klassrummet bredvid experimenteras det kring volym och massa. Hur kan saker som är lika stora väga olika mycket? Vilka saker flyter och vilka sjunker? Hur mycket måste vi ta av olika ämnen för att det ska väga lika mycket?

Runt tre bord sitter elever och försöker lösa volym/massa-gåtan.

- Jag har valt NO för att jag gillar att experimentera, berättar en flicka. Här lär vi oss vad som väger mest och minst fast det är lika mycket i burkarna.

Efter att eleverna satt upp en hypotes, får de testa om hypotesen håller genom att väga de olika materialen i händerna. Sen kontrollväger de, och till sist har de en gemensam diskussion om sina slutsatser.

- Vi kommer att jobba vidare med densitet, berättar gruppens lärare. Det är roligt med elevens val - eleverna är verkligen intreserade och motiverade!

Att skriva för webben

Ett av ämnena som eleverna kunde välja bland i Elevens val, var Webb-svenska. I den här kursen lär sig eleverna vad som är specifikt för en text som ska publiceras på internet, samt att fotografera och hantera bilderna i datorn.

Här nedan finns tre färdiga reportage som webb-svenska-eleverna skrivit och fotograferat till.

Årskurs 4 berättar om jullovet

Fri, 13 Jan 2012 09:50:01 GMT

Nu när vårterminen börjat fick eleverna i årskurs 4 i uppgift att skriva om sina jullov. Här kan du läsa några av berättelserna de skrivit och om hur vi jobbat.

Genom uppgiften att skriva om sitt jullov jobbar eleverna mot syftesmålen att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Konkretiserade mål

Skriva en återberättande text med dess typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Bearbeta din text till innehåll och form med hjälp av planeringsmodeller.
Skriva med en läslig handstil och kunna redigera din text för hand och med hjälp av dator.
Känna till språkets typiska struktur med bland annat skiljetecken, tidsord, processer och meningsbyggnad

Uppgiftsformulering

Skriv en återberättande text om ditt jullov.

Vi fortsätter arbetet med att prata om styckeindelning och med att eleverna ska få bedöma varandras texter efter genrepedagogikens bedömningsmallar.

Lästema-dag främjar läslust

Tue, 10 Jan 2012 11:58:35 GMT

Under en hel dag varje termin ägnar sig eleverna på Raus Planterings skola helt och hållet åt att läsa, läsa, läsa.

Det är alldeles tyst på hela skolan. Så tyst att jag först undrar om det verkligen är någon här. Ett klassrum jag kikar in i ser tomt ut. Ingen här? Men sen lägger jag märke till alla filtar och kuddar. Filtar som hänger över borden bildar små kojor, och se, där under finns det barn. Som läser. Och läser.

Sen träffar jag på Sandra, som är lärare på skolan:

- Det har ju blivit en tradition, det här med lästemadagar, berättar hon. Överlag satsar vår skola mycket på läsning, det främjar både läsutvecklingen och läslusten. Och våra elever gillar det!

På skolan finns en duktig bibliotekarie och en litteraturpedagog, som gärna hjälper eleverna att hitta böcker som är en lagom läsutmaning.

I dag får eleverna välja var de vill vara på skolan när de läser. Överallt kan man hitta läsande elever, på bord, under bord, i grupprum och korridorer.

Varje klass har förutom fri läsning också andra aktiviteter inplanerade under dagen. I förskoleklassen blir det högläsning och filmvisning. Ettorna får höra dikter och öva på Luciasångerna. Deras faddrar från år 4 kommer in och läser högt för dem. I de äldre klasserna blir det boksamtal och författarsamtal i smågrupper.

Eleverna har också med sig fika, och tar en fikapaus då och då i läsandet.

- Det är så mysigt att läsa och fika bland alla kuddar och filtar vi tagit med hemifrån, säger en flicka som just sticker ut huvudet under en filt. Jag gillar att läsa, och det är så lugnt och skönt här i dag.

Skriva för webben som ämne i Elevens val

Tue, 10 Jan 2012 11:58:45 GMT

Eleverna i årskurs 4-6 har under hösten fått välja mellan flera olika ämnen under rubriken Elevens val. Ett av de val eleverna fick göra var Webbsvenska, alltså att skriva för webben.

Uppdraget bestod i att lära sig att skriva i genren återgivande text. Eleverna skulle också lära sig att skriva stödord, fotografera samt hantera datorn; föra över bilder, spara i mappar, skriva i word och infoga bilder.

Eleverna fick först svenskundervisning i den aktuella genren. De fick sedan besöka olika klasser under 90 minuter och där föra anteckningar och fotografera. Därefter skulle de skriva. Här nedan ser du resultatet av fyra gruppers arbete.

Vi är journalister på besök i förskoleklassen

Igår hade vi Elevens val. Vi valde ”Webb-svenska”. Alla i gruppen trodde att man skulle in på datan och skriva och sen var det färdigt. Men så var det inte. Vi fick i uppdrag att göra ett bidrag till hemsidan på vad förskoleklassen gjorde. Vi fick också i uppdrag att fotografera dem och det skulle bli till en återberättande text senare. Vi fick skriva två händelser och det skulle bara var stödord. Vi tyckte att uppdraget var lite svårt men vi gav aldrig upp. Vi tyckte att uppdraget var jättekul för att vi kände oss som journalister.

Killarna och tjejerna i förskoleklassen var ute på sin extra rast när vi kom dit. De tyckte det var jätteroligt. Killarna spelade fotboll och tjejerna lekte en lek som vi inte förstod. Vid gungorna var det både tjejer och killar.

Nu var det dags för barnen att gå in från sin extra rast. De var två klasser så vi gick in i en av dem. De skulle rita en bild till en kompis som hade opererat sitt hjärta. Barnen i förskoleklassen diskuterade vad de skulle rita. Sedan kom de fram till något allihopa. När de var klara ville de få hjälp av läraren att skriva: ”Du är min bästa kompis” och sen började alla bli färdiga. Det var väldigt imponerande att de kunde skriva fast att de bara är 6: åringar. Då var det dags för de att äta.

Vi tyckte att det här var jätteroligt att få besöka förskoleklassen och att få fotografera och skriva om dem. De var jättetrevliga och snälla. Vi skulle vilja göra detta en gång till och det hoppas vi också på.

/av Ali och Elias

Den fantastiska dagen i klass 1B

Igår hade vi elevens val i vår lilla fina skola. Vi valde webb -svenska för att lära oss skriva, vi ska skriva och publicera det på vår fantastiska hemsida. Vi fick jobba två och två och tyckte att det var bra.

Vi var i klass 1B i vår lilla fina skola, och det var jätteroligt för att se vad de gjorde. Vi skulle skiva stödord om vad de gjorde och fotografera.

När vi gick in i klass 1b så var alla nyfikna på vad vi skulle göra inne i deras klassrum. De kollade på hästar med deras snälla lärare Karin och de var väldigt nyfikna och frågade mycket. Karin kan mycket om hästar för att hon rider och hon har en egen häst också.

Sen tittade de på julkalender det är ett program som heter ”Tjuvarnas jul” som de ser varje dag. Barnen var nyfikna och de tyckte om filmen. Filmen var spännande och rolig.

Medan de tittade på filmen smög vi ut ur klassrummet, fyllda med nya kunskaper om hästar och imponerade över våra duktiga ettor!

/Batoul och Reda

Roliga dagen hos 1:orna

Igår hade vi elevens val, och vi valde ”webb-svenska”. Och det betyder att vi ska lägga ut bilder som man har fotat och skriver om dom och sedan lägga ut bilderna på vår skolans hemsida. Vi fotograferade klass 1A. Vi skulle också skriva händelser. Bilderna som fotas ska visas som bildspel. Vår coola uppdrag var att vi skulle skriva om bilderna och sedan kommer det upp på skolans hemsida.

Vi satt i deras stora klassrum, en av oss skulle fota dom och den andra skulle skriva. Och så skiftade vi efter en stund. Maria frågade barnen frågor och lärde dom att skriva en levande berättelse. Och de fick även lära sig stödord. Så redan i 1:an får de lära sig skriva! De var väldigt aktiva på lektionen. Dom svarade på alla Marias frågor. Alla barnen var glada.

De fick springa en skol- runda eftersom dom hade suttit stilla länge. De sprang bara en runda medan vi hann fota. Sen gick de in och fortsatte lektionen.

När dom var klara med texterna läste Maria upp den. De fick säga vad de tyckte om berättelsen och de tyckte att det var bra. Sedan dukade dom och vi gick där ifrån.

Det var roligt att se hur duktiga våra ettor är!

/Emma, Shams och Cindy

Webbsvenskan bästa dygn

Igår hade vi elevens val. Vi valde webb-svenska för det verkade vara roligt ’’Webb-svenska’’ är ett ord som vi har hittat på i skolan och det betyder att man lär sig skriva på olika sätt för att sedan få det publicerat på hemsidan. Vi valde det för att vi ville lära oss mer om svenska och datorer.

Vi var med förskolan men när vi var på väg att öppna dörren in i deras klassrum såg vi att ingen var där. Vi såg att de var ute så vi gick ut istället. Där såg vi en kille som spelade basket. Alla skrek och skrattade och det såg ut som om de hade jätteroligt när de lekte, lärarna gick rundor och kollade så att det inte blir bråk.

Därefter gick de in i klassrummet för att skriva en bok. Vi skrev stödord för att komma ihåg vad de gjorde. Vi fotograferade också klassen när de ritade fina bilder. De ritade träd, buskar, gräs, fåglar och andra grejer och de skrev lite också, deras fröken hjälpte till lite att göra bilderna finare och rättstavning.

Tack för att vi fick kika in hos er!

/Hussein och Milko

Så här säger skolverket om elevens val

"Skolor måste erbjuda elever undervisning i ämnet elevens val. Enligt grundskoleförordningens 2 kapitel 19-20 §§ syftar elevens val till att erbjuda och bredda elevens kunskaper i ett eller flera av ämnena i grundskolan. Undervisningen skall vara förenlig med kursplanerna för det/ de valda ämnet/ ämnena."

På biblioteket väcks läslusten

Tue, 10 Jan 2012 11:59:15 GMT

På biblioteket på Raus Planterings skola arbetar en litteraturpedagog och en bibliotekarie. De hjälper till att väcka läslusten hos eleverna, och så här i juletid blir det många julberättelser.

I sagorummet på skolan är det mysig stämning. Rummet är utformat för att hjälpa barnen att koncentrera sig. Före varje lässtund tänds levande ljus och eleverna får blunda och lyssna på ett sagoljud. Hit kommer barn och elever både från skolan och alla förskolorna i området, för att lyssna på berättelser och sagor.

Hos oss läser vi ofta högt för eleverna, för att de ska få ett så rikt språk som möjligt. Nu kring jul blir det så klart mycket julberättelser. Pedagogerna hjälper också gärna till att hitta en bra julbok att låna med hem.

Varje jul hör det till traditionen att vi berättar sagan om Mössens julafton av Alf Pröysen, som görs levande med hjälp av små mus-gosedjur och en stövel med julgransglitter.

Ettor räknar med pasta

Tue, 10 Jan 2012 11:59:24 GMT

Pasta kan man ha till mycket, inte bara middag. I årskurs 1 på Raus Planterings skola, lär sig eleverna räkna med hjälp av - pasta!

Varje barn har en burk med tio stycken pastabitar i som de använder när de räknar. Just nu jobbar barnen med öppna utsagor där de med hjälp av pasta räknar inom talområdet 0 - 10.

Barnen jobbar med att lista ut ”hemlisar”, det vill säga vilken siffra som saknas. Vi blandar plockmaterial - till exempel pasta - med siffor när vi räknar.

Kultur i närområdet

Wed, 07 Dec 2011 11:10:23 GMT

Förskoleklassen på Raus Plantering fick fint besök av Musikallinjen på Eslövs Folkhögskola. De framförde till barnens stora förtjusning Svingelskogen, Hemliga grottan.

En viktig uppgift för skolan är att ge barnen ett brett kulturutbud. Vi vill grundlägga ett intresse, utveckla barns förmågor och eget kulturskapande genom att erbjuda både sång, teater, musikal och mycket annat.

Musikallinjen på Eslövs Folkhögskola besökte oss i Viktoriahallen. Både pedagoger och elever tyckte att föreställningen var jättebra.

- Supertrevligt! sade en av förskoleklasspedagogerna.

Efter föreställningen fick barnen hälsa på alla djuren ur föreställningen, och det var nog mest spännande av allt, tyckte många.

F-klassens höst: matte, omvärldsorientering och rörelse

Tue, 29 Nov 2011 14:14:29 GMT

Ett av höstens prioriterade mål är matte, och så har vi utedag en dag i veckan. Vi har också varit på studiebesök på Brandstationen.

Aktiviteter i klassrummet

Ett av höstens prioriterade mål är matte. Vi har koncentrerat oss på begrepp och former som en grundsten till matten. Formerna kan man t.ex bygga av fina stenar. Att konstruera tågbanor är också en bra träning inför matematiken. På Europapusslet hittar vi många olika former. Vilket land är störst och vilket är minst?

Omvärldsorientering

Vi har varit på studiebesök på Brandstationen. Vi fick lära oss mycket om brandsäkerhet och prova brandmännens utrustning. Det bästa av allt var att sitta i brandbilen.

Pålsjö skog

Mycket rörelse och uteaktivitet genomsyrar vår verksamhet. Detta gör att vi har mycket lättare att ta till oss kunskap. En dag i veckan har vi utedag. Det betyder att vi varje fredag ger oss ut i naturen och lär känna vår omgivning. Bilderna är från vår fredag i Pålsjö skog.

Att träna balansgång på stammarna är inte så lätt. Stark blir man av att lyfta stockar!

Årskurs 2 funderar kring tid och studerar årstidsväxlingar

Tue, 29 Nov 2011 13:37:50 GMT

Klass 2 håller på med Tema tid och hur årstiderna växlar över tiden. Just nu håller vi på att avsluta arbetet om hösten.

En gång i månaden åker vi till Råå vattentorn och besöker ett äppelträd och en bäck. När vi är där tittar vi på förändringar i naturen och ser vad som händer under årets lopp. Samtidigt så arbetar vi mycket med det sociala samspelet och gruppsammanhanget. Ordförrådet ökar och många frågor väcks hos elever.

Råå vattentorn i november

Vi tittar närmare på äppelträdet och konstaterar att alla löv har fallit. Det finns mycket mossa på trädet och ute vid grenarnas topp ser vi varifrån knoppar kommer att växa ut till våren, det är redan förberett. Vattnet i bäcken far snabbare än i oktober månad annars var det inte så stor förändring där.

Årskurs 6 testar Hooky-teknik på textilslöjden

Tue, 22 Nov 2011 13:33:55 GMT

Eleverna i årskurs 6 har återupptäckt en gammal teknik där man med hjälp av en virknål "väver" med tygtrasor.

Hooky-teknik är en mycket enkel teknik från 1800-talets England och USA. Det var Shirley Tommos - en engelska som numera bor i Sverige - som återupptäckte tekniken 1994 och hon har sedan dess varit ute på mässor och skolor för att sprida sin kunskap.

Textilläraren på Raus Plantering träffade henne på Syfestivalen i Malmö för några år sedan och nu har eleverna i åk 6 fått prova på tekniken.

Som första uppgift har de gjort ett litet underlägg. Vill eleverna sedan jobba vidare kan de göra mobilfodral, väskor med mera. Med den här tekniken tänker man även på återbruk; det var så det började som barnarbete på 1800-talet.

Årskurs 1 på upptäcktsfärd i närområdet

Mon, 21 Nov 2011 14:42:45 GMT

I årskurs 1 har vi arbetat med tema Närområdet. Genom temaarbetet får eleverna större kunskap om sitt närområde och de lär sig att sätta ord på sin kunskap.

Eleverna lär sig mer om det område de lever i vilket förhoppningsvis leder till bättre insikt och uppskattning av den egna närmiljön och vad den har att erbjuda. Skrivning tränas, och också ordförråd och läsning stimuleras. I det tematiska arbetet får eleverna arbeta med helheter och sammanhang. Arbetet innebär att flera ämnen integreras.

Eleverna har fått skriva om och rita sin väg till skolan och tittat på ett bildspel om Raus Plantering.

Under några dagar gick vi ut och tittade på var alla bor. Våra fröknar tog bilder på oss framför våra hus och vi fick sedan avbilda vårt hus där vi själva är i mitten. Våra fröknar hjälpte oss att hitta vår gata på en karta och dra en bit garn från gatan till bilden.

Vi avslutade temat med att göra en tankekarta om vad vi lärt oss och sedan fick vi alla våra alster som en bok.

Femmorna på eldigt besök på Brandorama

Fri, 18 Nov 2011 11:53:14 GMT

Det gick hett till när elever från årskurs 5 besökte Brandorama i veckan.

Det var nyfikna elever som anlände till Brandorama. Allra först fick de byta till flamsäkra overaller som brandmännen tagit fram, för att skydda sina kläder.

Eleverna fick veta att det finns brandsläckare med olika innehåll, som man använder beroende på vad det är som brinner. I dag hade brandmännen tagit fram en kolsyresläckare. Sedan fick de nogsamma nogsamma instruktioner om hur man använder en brandsläckare, innan det var dags att prova på riktigt.

- Det var jättekul att testa en brandsläckare, berättar en flicka från klassen. Vi fick veta att man alltid ska sikta mot lågornas bas, alltså där lågorna börjar.

Rökdykning var också spännande. Eleverna fick ta sig in i en rökfylld container och leta efter saker. Det blev väldigt mycket rök!

Arbetsprocess med egen planering i slöjden

Thu, 10 Nov 2011 16:06:18 GMT

I slöjdämnet på Raus Planterings skola arbetar vi i processer, från idé till utvärdering.

När vi arbetar är vi noga med att utnyttja slöjdtiden väl. Eleverna tränas på att utveckla sitt eget tänkande och använda sig av så många moment som möjligt i undervisningen, så att de kan föra sina arbeten framåt av egen kraft.

Arbetena är tillverkade enligt hela slöjdprocessen från idé via planering, genomförande, reflektion till utvärdering. Utvärderingen är gjord i ett dataprogram som heter Portfolio Manager.

Vissa saker som tillverkas gör vi för att lära oss olika tekniker, till exempel urholkning, sammansättningsteknik, luffarslöjd och att måla med olika sorters färg och betser. Eleverna kan själva välja vilka alster de vill göra, bara dessa innehåller de tekniker vi ska träna på.

Alsterna på bilderna är gjorda av elever på skolan, från årskurs 1 till 5.

Raus Planterings skola har blivit certifierad som Olweus-skola!

Thu, 10 Nov 2011 14:22:19 GMT

Hos oss är vår likabehandlingsplan och vårt arbete inom Olweus mycket levande. Olweusmetoden är den metod som vi använder för att motverka mobbning. Våra elever ska må psykiskt bra och vi har ständiga, pågående diskussioner i klasserna om hur man ska vara mot varandra. Nu har vår skola dessutom blivit certifierad som Olweus-skola!

Vi samarbetar med färg och musik!

Thu, 27 Oct 2011 15:54:02 GMT

Årskurs 1 på Raus Planterings skola jobbar med bild och musik - samtidigt.

Ett stort, långt papper är spänt över bordet. Kring bordet har eleverna från årskurs 1 slagit sig ner, med penslar i högsta hugg.

Toner från klassisk musik sprider sig i klassrummet och eleverna låter sig inspireras av musiken. När musiken tystnar byter eleverna plats med varandra. De fortsätter att måla på den nya platsen när musiken sätts igång igen.

När konstverket är klart får det torka. Under tiden klipper eleverna ut ramar. Efter moget övervägande väljer eleverna sedan ut varsin bit ur det stora konstverket för att sätta in i sin ram.

Så här fint blev det!

Socialminister Göran Hägglund på besök på Raus Planterings skola

Mon, 17 Oct 2011 16:59:36 GMT

I fredags fick Raus Planterings skola besök av socialminister Göran Hägglund (kd). Ministern kom för att höra om det utvecklingsarbete som pågår på skolan för att förbättra barn och ungas utbildning och hälsa.

Tidigt på förmiddagen stod en rad rektorer, elever, specialpedagoger och psykologer redo att ta emot socialministern. Göran Hägglund anlände tillsammans med PArT:s politiska ordförande, kommunalråd Lars Thunberg och socialnämndens ordförande Anders Lundström. När alla hade slagit sig ner runt ett bord i det ljusa biblioteket hälsade Lars Thunberg välkommen och berättade om den politiska styrgruppens arbete för att barn och unga ska få en god utbildning och hälsa och därmed en bra start i livet.

- Målet är att barnen ska förbättra sina kunskaper i skolan, eftersom vi vet att det ger dem större chans att klara sig bra senare i livet, sa Lars Thunberg.

Elevernas kunskapsutveckling följs noga

Lars Thunberg lämnade ordet över till koordinator Johanna Callegari som berättade om olika utvecklingsarbeten inom PArT. Skolfam, Utsikter och HUB riktar sig till barn och unga i olika riskgrupper. Gemensamt strävar PArT:s arbetsmodeller efter att ge barnen bättre förutsättningar att klara sig bra i skolan och därmed större möjligheter att få en positiv framtid.

För att säkerställa att alla barn och unga får en bra skolgång bygger man ett signalsystem för att tydliggöra analysen av barnens skolresultat och följa elevernas utveckling.

- När barnens skolprestationer analyseras genom färgskalor i grönt, gult och rött kan vi tydligt se var vi bör sätta in resurser och om våra insatser gett någon effekt, sa Eva Pennegård, specialpedagog inom PArT, och visade samtidigt fram en färggrann karta som åskådliggjorde barnens kunskapsnivå inom olika ämnesområden.

Det startade med Skolfam

Specialpedagog Anna Aldenius-Isaksson och psykolog Åsa Maasing arbetar båda inom Skolfam (Skolsatsning inom familjehemsvården). De berättade för åhörarna hur Skolfam startade år 2005, efter alarmerande siffror om familjehemsplacerade barns resultat i skolan. I Helsingborg beslutade man att starta ett treårigt, forskarstött projekt för att se om man kunde ändra på utvecklingen och påverka barnens skolgång och därmed även deras förutsättningar senare i livet. Projektet resulterade i mycket lovande resultat, vilket har lett till att Skolfam idag är en del av den permanenta verksamheten i Helsingborg. Och den positiva utvecklingen fortsätter.

- Av de skolfambarn som gått ut 9:an har alla haft betyg som kunnat ta dem vidare till de nationella programmen på gymnasiet, berättade Åsa Maasing.

De erfarenheter man har fått i projektet har också lett till andra utvecklingsarbeten inom PArT. Skolfam-modellen har också spritt sig till fler kommuner i landet och ett nationellt nätverk har bildats. Göran Hägglund var tydligt imponerad av Skolfams utveckling.

- Jag kan se att det arbete ni presterar har gett fantastiska resultat, sa ministern. Det blir spännande att se vad det nationella nätverket och en spridning av modellen till flera kommuner kan ge.

Socialstyrelsen satsar nu på en stor utvärdering för att mäta effekterna av arbetsmodellen hos barn som växer upp i familjehem.

Satsning på språkutveckling

På Raus Planterings skola går många flerspråkiga barn. För ett år sedan beslutade skolan att starta en så kallad "modellklass" inom ramen för Utsikter, för att satsa extra på barnens språkutveckling. Med hjälp av flera insatser ska barnens kunskapsutveckling stärkas. Eleverna får studiehandledning på sitt eget hemspråk, man arbetar med en speciellt språkutvecklande pedagogik och med olika kulturprojekt för att genom fler uttrycksmöjligheter främja språkutvecklingen bland eleverna. Dessutom satsar man stort på att engagera barnens föräldrar, för att de ska lära känna skolmiljön och kunna stötta barnen även på hemmaplan.

Göran Hägglund följde intresserat Birgitta Orlowskis beskrivning av de olika insatserna.

- Vi måste göra föräldrarna delaktiga och inkludera hela familjen i våra satsningar om vi ska förbättra uppväxtvillkoren för barnen, kommenterade han. Socialministern poängterade även vikten av att satsa på språk tidigt i åldrarna.

- Vi måste också bli bättre på att ta hand om de nyanlända barnen och ge dem nyckeln till språket. Det är otroligt mycket vunnet om man startar tidigt och gör rätt från början, sa socialministern och menade att språket är enormt viktigt för hur man tar sig fram senare i livet.

Mötet på Raus Plantering avslutades med en rundvandring på skolan. Tre elever visade socialministern runt bland skolsalar, lärare och elever, där ministern fick möjlighet att träffa fler lärande barn på väg in i framtiden.